Mögel


Vad är mögel?

Trots att begreppet mögel kan användas för både bakterier och svampar så är det primärt mikroskopiska svampar eller "mikrosvampar" man syftar på. Eftersom  mikrosvampar inte har någon klorofyll i sig är de beroende av att bryta ner organiskt material för att få i sig näring och är därför en viktig del av det naturliga kretsloppet. Problemet uppstår när de kommer i kontakt med material på huskonstruktioner där de kan ställa  till stor skada.

En karaktäristisk egenskap hos mikrosvampar är att de producerar sporer som sedan frigörs och sprids via luften. Mängden sporer varierar mellan de olika årstiderna och är generellt sätt lägst under vintern och som högst under sensommaren samt tidig höst.  När sporerna hamnar på ett lämpligt underlag kommer en groddslang först borra ner sig i materialet och sedan utvecklas till en hyf som förgrenar sig och till slut bildar ett koloni av hyfer eller mycel. Från mycelet kan sedan strukturer som producerar sporer bildas och cykeln är sluten. Mögelsvampar släpper också ifrån sig olika lättflyktiga kemikalier. De lättflyktiga kemikalierna kallas med en engelsk fackterm för Microbial volatile organic compounds, som förkortas MVOC.

Hur skadligt är mögel?

Det är fortfarande inte klarlagt hur pass skadligt mögel är för människor men att det orsakar hälsobesvär är idag ett obestridligt faktum. Personer som bor i fuktskadade hus upplever ofta att hälsan påverkas negativt, framförallt känsliga personer med astma, allergi och annan överkänslighet brukar reagera först.
Vissa mögelsorter som t. ex. Cladosporium och Alternaria är kända för att orsaka allergier. Det finns även stöd för att vissa mögelsorter kan orsaka cancer. Aktinomyceter (jordbakterier), som beskrivs mera utförligt nedan, får ofta alldeles för lite uppmärksamhet i samband med fuktutredningar. Stora mängder aktinomyceter kan  precis som mögel orsaka besvär som toxisk alveolit (Organic Dust Toxic Syndrome) och bör inte ignoreras i samband med fuktsäkring av grund.  Riktig allergi mot mögel anses ovanligt, men har du en gång blivit överkänslig mot mögel är risken stor att det håller i sig.

Sjuka Hus

Sjuka hus är en benämning på en bostad där mikrobiell påväxt, emissioner från byggnadsmaterial, luktsmitta etc bidrar till sjukdom och andra besvär. Personer som bor i sjuka hus upplever att de konstant känner sig sjuka. Vanliga symtom är förkylningar, feber, rinnande näsa, hosta, utbrändhet,trötthet, luftrörsbesvär och i mera ovanliga fall utveckling av allergier och näsblod.  Luktsmitta på möbler och kläder är vanligt men ofta blir de inneboende själva "blinda" eftersom hjärnan väljer att sortera bort lukter vi konstant har omkring oss som mindre viktiga.


Mykotoxiner - Mögelgifter

Vissa mögelsvampar, till exempel Stachybotrys chartarum, kan bilda ämnen som kallas för mykotoxiner och är oerhört toxiska.  Många mykotoxiner som återfinns i inomhusmiljö är cancerogena, genotoxiska (skadar DNA), cytotoxiska (skadar celler)  och orsakar infammation.  Forskning har visat att det krävs oerhört små mängder (pikogramnivå) för att framkalla dessa reaktioner vilket är dåliga nyheter eftersom aktivt mögel kontinuerligt producerar mykotoxiner.  Forskare har lyckats identifiera ca 200 olika sorter av mykotoxiner.  Dessa ämnen är för små för att saneras bort, men kan minimeras med undertryck samt byte av skadat material.



Mögelsorter

Det finns ungefär 300.000 olika mögelsorter, vissa är giftiga, andra inte. Oavsett sort skall mögel alltid tas på allvar. Nedan följer en lista med några av de vanligaste förekommande släktena.

Acremonium
Alternaria
Aspergillus
Cladosporium
Exophiala
Eurotium
Fusarium
Pseudostemphylium
Phialophora
Penicillium
Rhodotorula
Stemphylium
Stachybotrys
Scopulariopsis
Serpula lacrymans - Äkta husvamp
Trichoderma
Ulocladium
Wallemia





Jordbakterier - En av de vanligaste källorna till lukt

Aktinomyceter är en form av bakterier, som precis som mögel bildar hyfliknande trådar och producerar sporer vilket gör att de brukar kallas för mögelbakterier.  Aktinomyceter finns naturligt i jord och hjälper till att bryta ner organiskt material. I husgrunder beter den sig likadant vilket är en utav anledningarna varför man inte bör ha spillvirke och organiskt material liggandes på marken som förser näring till dessa bakterier eller mögel. När Aktinomyceterna växer tillverkar de geosminer som lunktar gammal källare och kan påminna väldigt mycket om mögel.  Lukten fastnar lätt på porösa material och kan vara svår att få bort. När bakterierna dör utsöndras endotoxiner (inre gift) vilket skulle kunna ses som motsvarigheten till mycotoxiner hos mögel. Även de blir lätt luftburna, vilket resulterar i att de hamnar upp i boendeytan. P.g.a. detta bör undertrycktsfläktar användas under tiden man rensar grunden, och även installeras efter saneringen.





Jordbakterier

Aktinomyceter utsöndrar endotoxiner och giftiga ämnen precis som mögel.

Sporer från Aspergillus sett genom mikroskop.

Mögelsporer 

Aspergillus - Ytterligare förstoring.

Mögelodling

Mögelodling med både Aspergillus samt Penicillium.